Ja så klarade vi det då, på tredje försöket blev vi uppflyttade till trean.
I Lomma och söderåsen pangade det ju i skogen så det gick inte så bra, i lomma gick det skit och i söderåsen bröt jag efter halva programmet.
Idag var vi i Skurup och Buza skötte sig mycket bra, när jag vände mig om vid platsliggningen hade hon lyft huvudet och tittade sig om, jag såg att hon såg spänd ut, sen ser jag hur hon liksom tar en suck, ja nästan som luften gick ur henne, hon slappnar av och sänker huvudet och ligger med hakan nere tiden ut - Mitt kvitto,
hon är trygg med att ligga plats på det här viset och det var rätt beslut redan från början att träna in det så.
ngn småmiss hade vi i programmet, inkallningen då reste hon på sig, ngt laddad var hon och kom som skjuten ur en kanon när jag kallade, rutan var asgrym, apporten var snabb snabb, hoppet jättebra och fjärren, ja där var jag med om något som aldrig tidigare hänt.
Kanske slappnade jag av, tyckte att vi var i hamn, tappade skärpan.....
Första uppsittet var bra, vid ligg la hon sig nästan ! Sa ligg ett par gånger och sen fortsatte vi som man ska, när jag gick in till henne visste hon att ngt blivit fel och reste sig upp och mötte mig.
- 0 i betyg, jaja, vad gör man, nu vet jag att det här kan hända och bör kanske ¨tänka på ett annat sätt.
Men en tia på helheten kändes jäkligt bra.
Vi slutade på en andra placering med 166 poäng.
Nu efteråtkommer det en himla massa tankar, det är ju en hel del nya moment som ska läras in.
Sitt i grupp är vi och nosar på redan,
plats med dold förare - efter dagens uppvisning i platsliggning tror jag hon är redo för att utveckla platsliggningen.
Sitt under gång, träning pågår med varierat resultat, men Anders gav mig ett riktigt bra tips i somras när vi tränade för honom, detta använder jag och kommer att använda på Nike oxå när det blir dax för honom.
Inkallning - min största utmaning, hur ska jag få henne att förstå att det inte är full fart längre!? Bläddrar i böcker, funderar på hur jag gjorde med lidas, tittar på tränings/tävlingsvänner och funderar på vad jag tror kommer passa Buza bäst, usch, det här känns som en riktig utmaning.
Rutan: fortsatt target träning är jag helt inställd på, tror inte att det kommer att bli allt för svårt men jag kan ha fel.
Hoppet, med tanke på hur jag kastar kommer jag att lägga mkt krut på att rätt väg tillbaka till mej är över hindret, oavsett hur apporten landat.
metallapport - det är tufft att apportera metall, bara så ni vet.
vittring, det har jag börjat med och börjat förstöra,har låtit Buza gå upp i aktivitet vilket lett till stress och lite plock & pinn, här backar vi ordentligt och börjar om med att markera rätt pinne.
fjärren, ytterligare ett moment jag fasar för, när var hur känns det som, har ingen ide´om hur jag ska göra i nuläget, men det kommer.
Det är många månader vi har på oss att träna, tanken är ju att vi ska kunna starta till våren/sommaren, men känns det inte ok så väntar vi ju.
Vi har lång tid på oss att lägga en bra grund för detta.
Nike den lilla galningen - ja han har blivit så stor att han börjat hitta på en massa hyss som han inte borde göra - men vad hade jag trott, han har haft en bra läromästare i Buza.
Nu är det dags att verkligen sätta ner foten och få honom att förstå att vi faktiskt har regler i den här flocken även om han inte riktigt tycks tro det.
I träningen är han rolig och pigg, nu får jag börja bromsa honom istället för att gasa på honom, tänk att jag tyckt att han verkade trög, det är ju synd att säga, en mycket trevlig och balanserad kille är han.
Träningen består fortfarande mest av lek med inslag av början till moment, det ska bli kul att köra igång på riktigt när vi är redo för det.
