Nu är det gjort

Igår var det dags för träningstävling på flitiga tassar i kvidinge.

jag kan ju lugnt påstå att jag inte var riktigt sugen på att åka de 12 milen enkel resa för en träningstävling, med tanke på hur de senaste dagarna varit.

Men vi åkte dit, jag, Buza och dottern Thea som var så vänlig att filma spektaklet.

Vi har aldrig varit i någon hall tillsammans tidigare Buza och jag.

Jag tog in henne ca 20 minuter innan det var dax för lydnaden att dra igång för att hon skulle få se miljön.

Jag är föråvnad över hur samlad hon var, visst, hon försökte få ögonkontakt med de andra hundarna som var där, tack och lov visade de inget intresse för Buza som pendlade mellan lägga sig ner till att försöka få kontakt på nytt med de andra hundarna.

Jag hade redan bestämt mig för att göra allt i min makt för att inte bli irriterad på henne och hennes dumheter, lugnt och bestämt skulle jag tala om för henne vad som gällde, det funkade till en början, tills fröken hårboll började bli frustrerad över att ingenting hände.

Nåväl, det blev dags för platsliggning, något som vi aldrig gjort med okända hundar förut!!

Jag lämnade hunden, vänder mig om och ser att hon ligger och snusar bakom sig, ngt jag aldrig upplevt tidigare att hon är så snusig.

jag får kontakt med henne och försöker på håll att få henne att lägga ner hakan men det vill hon inte.

Sekunden efter går en engelsk springerspaniel upp och går fram till hårbollen som ser hjälplös ut, jag går fram och då blir hon modig och ställer sig upp och nosar den andra hunden i rumpan.

Väldigt glad över att det inte blev ngn löparrunda.

Så gör jag då en dumhet, jag bestämmer mig för att stå bredvid henne när jag åter igen lagt henne ner, Buza missförstår det hela, tror att hon ska vara blyg och ligger och slår med tassen över nosryggen den återstående tiden. Om jag bara valt att ställa mig ett par steg framför istället......

*Linförighet, känns som om vi var ute på promenad, blir en konstighet vid höger om halt, när vi sedan fortsätter skiftar underlaget från orange matta till blå matta med mönster, Buza tvekar, jag tvekar en sekund. Buza vill snusa, jag korrigerar i koppel.

När jag tittar på filmen ser det inte så illa ut som det kändes, hon är allt bra söt den lilla.

* Läggande, lägger sig bra lite slarv vid avslut.

* Inkallning, Buza lägger sig ner när jag går ifrån henne, börjar gå och snusa, jag funderar på om jag kanske borde sätta om henne men väljer att inte bråka med henne, här handlar det om att skapa en positiv upplevelse, jag kallar istället.

Jag hade trott att hon skulle dra förbi mig och dra till de andra hundarna men istället väljer hon att göra en fin ingång - duktiga Buza.

* ställande, märker att hon börjar bli lite okoncentrerad, när jag kommenderar "stå" känner jag att hon försvinner ner, vänder mej om och ser att hon intagit "buga pos." sötnöt, det är lätt att blanda ihop allt hon ska komma ihåg, hjälper henne till rätt pos. slarv vid avslut.

* apportering, dumma jag glömmer förbereda henne, hon blir nyfiken på saken jag får av tl och vill titta, jag sätter tillbaka henne (snett)

hon tar gärna apporten men släpper efter 3 sekunder, jag sätter in apporten i munnen på henne igen.

Kanske spottar hon för att det är en ny apport, har bara tränat med min egen och Lindas.

* Hopp, dumma jag igen, har bara haft henne att hoppa på låga hinder, nu tycker domaren att hon ska hoppa 5 plankor istället för 4, Buza har aldrig hoppat så högt, hon gör det inte heller.

Även om det inte är "jättebra" så är jag nöjd över att vi genomförde hela programmet, Buza ville verkligen göra rätt och samarbeta även om det blev en del tokigheter, men mitt i allt "elende" så finns det ljusglimtar som faktiskt är bra, det är dem jag väljer att fokusera på.

Det som är mindre bra det vet jag om.

Men, Buza ansträngde sig på att samarbeta och försöka göra rätt, inte en gång sänkte hon svansen och tyckte det var jobbigt eller otäckt, det värdesätter jag högt. Hellre en hund med glad attityd som gör lite tokigt än en tråkig hund som gör allt enligt boken.

Buza blev väldigt trött, jag märkte vid hoppet att bensinen var slut, så nu ska vi träna på helhet och uthållighet.

Vi får helt enkelt leta efter fler träningstävlingar.

Hårbollen är trots allt bara 10½ månad, lite mer träning och mognad så ska vi nog klara av det.

www.youtube.com/watch?v=mJpH6sKRyNg