Att Foppa vet när klockan slår 18.00, det råder det ingen tvekan om, han vet sina mat tider den mannen, det finns inte en chans att man missar när det är matdax för de 4-benta.
Den lilla hårbollen har fått samma beteende, men här gäller det inte mat- det kan man skippa en och annan dag tycker hon, det är inte så viktigt med ätandet, men är jag ledig eller jobbar eftermiddag så är det tydligen klockan 11 som är roliga timmen.
Av nån anledning är det just vid denna tiden vi gått ut för att träna, åka till skogen osv, det har hon lärt sig.
Så när Buza börjar få myror i brallan behöver jag inte alls titta på klockan, det är dax att gå ut.
Hon har börjat bjuda på överaskningar den lilla, vid åsynen av nån hund vänder hon upp och tar kontakt, tror hon har fått ett omvänt beteende, lite tiggbeteende är det nog oxå, men hellre en liten hårboll som går med förväntan på godis och som hoppar och skuttar på en lite än en som tror hon ska leka polis och berätta för det mesta i omgivningen vem hon är och vad hon har för regler.
Hoppas hoppas vi lyckas hålla det såhär, det är nog till stor del sprayhalsbandets förtjänst, men vi har varit utan halsbandet ett par dagar nu och det går bara bättre och bättre.
Gårdagens träningspass funkade finfint!!!
En riktigt bra platsliggning, en bra kedja där vi länkat ihop linförighet, ligg, inkallning och ställandet.
Härlig attityd och arbetsglädje.
Så idag skippade vi tränandet, roade oss med att ha en lekdag, jodå, den tummar vi inte på, minst en dag i veckan jobbar vi på vår relation med hjälp av lek, jag tycker vi har gått fram stort här, när jag stod handfallen och inte hade en aning om hur jag skulle hantera henne, när vi var på olika planeter och inte kunde kommunicera över huvudtaget.
Har fått för mig att jag hämmar henne oxå med allt mitt uppfostrande och alla de konflikter vi haft om hur saker och ting ska vara.
Våra buzdagar är underbara, full fart, vilda lekar och blodvite uppstår ibland på mej - men det får man väl leva med, hunden är ju överlycklig och vi har det bra tillsammans.
