Så kom
äntligen dagen då det var dags att hämta hem valpen.
Första
gången jag importerat en valp- men det gick ju bra från början till slut.
Första
gången jag endast besökt uppfödare och valp en gång, men så har jag ju kunnat
följa valparna via livestreaming tills de var 4 veckor och fick börja komma ut.
Lite nördigt,
men de där veckorna satt jag och glodde
på valparna varje dag och följde dem från vecka 1 till vecka 4 och gissade hur
de skulle komma att bli.
Av de 6
valparna hade jag 3 favoriter.
När valparna
blivit 7 veckor utfördes ett valptest för att försöka få ut rätt hund till rätt
ägare.
Jag erbjöds
att välja mellan 2 valpar som Naia och
Flemming ansåg skulle passa mig bäst, Purple Pete och Lime Lucas, de som de
kallade för "tvillingarna" eftersom de var lika både till sätt och utseende.
Valet var
ganska lätt eftersom Pete var en av mina favoriter. Lucas ska flytta till
Spanien om några veckor så Kennel Stella Aurum kan väl kalla sig för
internationell kennel som tidigare även sålt valpar till både Tyskland och Norge.
Av de andra
2 som jag hade som favoriter var den ena mer självständig och den andra var
lugnare.
I fredags
for vi iväg till Nordjylland och hälsade på hela gänget, roade oss på lördagen
och på söndagen var det äntligen dags att hämta hem guldklimpen.
Resan gick
lätt som en plätt, inte ett pip sa han på hela resan och allt gick smidigt och
bra.
Väl hemma
välkomnade Foppa "valpen " med öppna armar medan Buza inte var lika övertygad
om att hon ville ha den där i flocken.
Nu går det
superbra mellan alla hundar, Buza älskar sin lillebror över allt annat och gud
nåde den som kommer närmare än 50 meter, de ska tydligen mördas, för ingen
okänd ska tydligen få titta på hennes lillebror.
Vem är
då Nike som vi kallar honom för?
Jo han är
den enda i vårt avlånga land som bär kennelnamnet Stella aurum.
Hans pappa
heter Gleen Mhor´s Niko
Hans mamma
heter Stella Aurum Delta Juliet
Båda Nikes
föräldrar är jakt och markprovsglada hundar,så jag hoppas och tror att Nike
kommer att vara arbetsglad.
Vart
vindarna bär oss återstår att se.
