Igår trotsade vi vädret en stund, körde till klubben trots halv orkan, snöblandat regn och 1 grad varmt, eller ska man säga kallt.....
Platsen skippades, vem vill lägga sina älsklingar i sånt oväder, lite snäll får man allt vara.
Jag valde en genomkörare av lyd 1.
Jag tyckte inte Buza var med mig, men det var hon enligt Sarah och Lena.
Hm, kändes inte riktig bra.
läggande var väl ok, liksom inkallningen (förutom ingången kanske, men jag skyller på hastigheten ;-) ) men ställandet var väl inte så bra," hon ställde sig inte så distinkt som jag tror du vill ha det" blev kommentaren senare, samt att hon tog ngt steg efter stå.
Apporten var riktit fin oc hoppet kan man inte heller klaga på, duktig tjej.
Har försökt föra in en rutin som jag ska ha med mig vid framtida tävling så småningom det funkar ganska bra tycker jag. Någon vecka till så är det nog ingen tvekan om vad som menas när denna rutin utförs.
Nåväl, Beröm är alltid kul och det fick vi, att det hänt mycket sen Sarah såg henne sist, det är ju för nån månad sedan och då gick vi på varsitt håll i linföfrigheten och vid inkallning for hårbollen ett par rundor runt appelplan.
Så, jo nog har det hänt lite, tänker inte på det själv, det är bra ,det får en att reflektera över att allt jobb och slit jag lagt ner faktiskt gett resultat fastän jag inte tyckt det själv.
Klagomål över att jag inte gick bra, jag gick tydligen väldigt snett i linförigheten, kanske därför jag inte tyckte att Buza gick som hon skulle, att jag hela tden gick ifrån henne.
Det blev till att torrgå, en runda, känner själv att jag håller huvudet högt och rakt, ngt jag inte gjort när jag haft hunden bredvid mej, en kort runda med B där jag försökte tänka på hur jag gick, en liten förbättring men är medveten om att jag gärna sneglar ner på henne.
Dumma jag!!!!! Lita på hunden, vart skulle hon kunna sticka iväg liksom, hon har inget annat val än att gå där bredvid när hon har koppel på sig och blir det tokigt känner jag det ju direkt.
Ett ställande där jag hjälpte henne för att stanna som jag vill, sen var jag nöjd med gårdagens träning.
Efter att jag fått frågan om jag anmält till tävling än, fnittrade jag, neeeejjjj, det har jag inte...
men ändå kom känslan , kanske är det dags att göra ett försök, men någonting inom mej bromsar upp det hela, jag tror att om vi klarar av att utföra alla momenten så har vi uppflyttning, det är jag ganska övertygad om. Hon kan ju momenten, men kan hon dem i en sån miljö!?
Hur länge ska jag vänta, när ska jag våga....
Jag förlorar ju inget på att anmäla och vad gör väl en nolla, det finns ju fler än vi som nollat nåt moment om det skulle hända och det finns fler tävlingar.
Men nä jag är nog en fegis, det får bli nån som sparkar mig i ändan för att det ska hända.
Idag har vi utvecklats massor i vår träning.
Ett skick från konen till rutan för första gången, hon är nog smart den lilla, en liten tveksamhet men en sekund efter prövade hon om det var rätt att sticka till rutan ändå. Härligt!!!!!
Vittringen har vi kört utomhus för första gången med hjälp av vår träram, det krävs nog några gånger till innan hårbollen förstår vad jag vill på riktigt, har kanske gått för fort fram.
Apporteringen, ja vad ska jag säga, tror att jag hjärntvättat denna hund lika mkt som finaste Lidas,
Min tanke var att "B" skulle följa med ut och lägga apporten, gå till utgångspunkten och skicka henne och att hon skulle komma tillbaka med den.
Hon for ut och tog den, men på tillbaka vägen valde hon att springa in och ställa sig i mitten i rutan med apporten i munnen, rutan är tydligen bästa belönings stället. om och om gjorde hon så, fastän jag manade på henne var det först in i rutans mitt innan hon kom till mej- den lilla sötnöten.
inser att hårbollen nog inte alls är efterbliven, kanske lite sent utvecklad och förvirrad - blev full i skratt igår när Sarah beklagade sig över Extra´s beteende , såg så mkt Buza i det Sarah berättade.
Kvittot på dessa dessa dagars träning :
utan duktiga träningskamrater kommer man inte långt
Jag tror att jag och B är på gång
Jag känner att hundtränar Linda utvecklas för varje träningstillfälle nu, det är jäkligt skoj, nu finns det en längtan efter att träna hund och det känns inte sm ett måste för att få rätt på hunden.
Dessutom har jag varit med om en uppenbarelse!!
På malmö int införskaffade jag ett spraybalsam till hårbollen, för att jag lättare ska få ut hennes knutor i pälsen, denna produkt var ju helt fantastisk, tovorna lätta att reda ut, pälsen faller hur snyggt som helst när hon rör sig och hon doftar underbart av jordgubbe.
Varför har ingen tipsat om detta innan liksom när jag köpt det andra skitet som inte funkat.
Vad ska man säga,
I LOVE PET HEAD
