Är det bara losers som ger upp?

 Here we go again -  eller It´s all about Buza.

Ärligt talat, jag börjar inse varför folk som vill tävla och träna med sina hundar inte skaffar sig en Schapendoes.

Efter att njutit av ett fungerande förhållande ett tag har det smugit sig på en massa olater och tramsigheter igen, plötsligt kan hunden inte gå i koppel längre, hon drar som den bästa slädhund för att komma dit hon vill, varje promenad är en ständig konflikt över hur man går i koppel, tills hon plötsligt ser något hon gått förbi varje dag i 6 månader som tydligen förändrats till något konstigt och hotfullt.

Men hallå, den där perioden borde vara över, tillbaka till ruta ett och gå och titta och känna på saker för att konstatera att det faktiskt är samma saker och buskar som alltid stått där.

Eller när hon började markera att överviktiga människor inte har samma rörelsemönster som människor med "normal" kroppsform.

Eller när hon börjat skälla ut folk vi möter på promenaden, eller hundar som går förbi, de ska tydligen läxas upp.

En massa tonårs fasoner som behöver arbetas bort.

Träningen går inte heller nåt vidare, igår började den roliga leken "du kan inte ta mig" igen.

Den har vi ju haft paus från ett tag nu, igår var hon värre än vanligt, hela tiden en kamp om vad och  hur vi ska göra, ständiga problemlösningar och idéer som kanske kan funka.

Det är lätt att hamna i det negativa tänket, att bli så förblindad av det dåliga att man glömmer de bra sakerna hon gör, för hon kan glimma till.

Tanken på att skita i allting har funnits, längtar efter en ny samarbetsvillig retriever som inte ifrågasätter allt man ber den om, utan bara säger ok, det gör vi, så mycket lättare allting var då- på retriever tiden.

Träningen idag var sådär, utförandet av momenten var skitdåliga, okoncentrerad hund som hittade på en himla massa men inte det jag ville.

Men samtidigt var det väldigt mycket att ta med sig hem och fundera på, det är de dåliga träningarna man lär sig av.....

Det är väl nåt fel på mej, eftersom jag vägrar ge upp, funderar och funderar, diskuterar och analyserar,

för det ska gå, så är det bara,det måste finnas en lösning på problemet.

Höjdpunkten idag var platsliggningen, den gjorde hon bra, jag hade förväntat mig en flamsig och tramsig hund, men hon tog uppgiften på största allvar, gjorde en riktig platsliggning med hundar på båda sidor om henne.

Det är jag supernöjd över, samt att hon visar en enorm ordförståelse över  vilket moment det är vi ska träna och hur det ska utföras.

Kanske skymtar jag ett litet ljus i mörkret, men det är tungt nu.

https://www.youtube.com/watch?v=mF4OsDs-WN0

Buza tränar på att hålla apporten fint samt släppa på kommando

Buza tränar på 

Buza 

Blogg